”Att fotografera spöken är ju inte det lättaste”

9789187905506_200x_mystik-pa-svenska-teatrar-nutida-skrock-och-spokupplevelser

Amelie Ehrensvärd Cardell och Susanne Martinelles bok ”Mystik på svenska slott” blev en storsäljare, och nu är de tillbaka med ”Mystik på svenska teatrar” där läsaren får ta del av spökupplevelser av ett hundratal teaterarbetare, däribland flera kända skådespelare. De delar också med sig av sina skrockrutiner och sina tankar om vad som händer efter döden. Av alla spännande platser och områden – hur kommer det sig att de valde att undersöka just teatern?

– Vi ville berätta om denna mystik i ord och bild eftersom det aldrig tidigare har gjorts på ett så djuplodande sätt. Teatern är ju en plats som är starkt förknippad med spökupplevelser och skrock. Till skillnad från slotten som vi undersökte förra gången så är det ju ingen som bor på teatern, men det oförklarliga verkar även äga rum mitt på dagen. Några av de skådespelare som vi pratade med säger att de stänger av sin mottaglighet för det övernaturliga när de vistas på teatern för att inte störas av för många intryck, säger Amelie.

Vare sig man tror på spöken eller inte så är det ett ämne som engagerar många människor, framhåller Amelie.

– De flesta av oss tänker någon gång i livet på om döden är det verkliga slutet eller om det kanske finns en fortsättning. Ett slags svar på frågan blir alla de spännande berättelser om det oförklarliga som vi har fått ta del av. För att få ytterligare perspektiv på ämnet har jag också intervjuat en biskop, en fysiker, en läkare en filosof och ett medium.

Boken pryds av vackra fotografier av Susanne Martinelle, som i sin tur hade en storutmaning:

– Att fotografera spöken är inte lätt! De är svårfångade! Och de kommer inte fram på beställning. Många berättelser har handlat om doft av puder, knarrande dörrar, kalla energier, flås i nacken, mystiska ljus och olika skepnader som dragit förbi, dofter och ljud som varit oförklarliga – de finns där, synliga men ändå osynliga. Det har varit spännande att få gå runt, stå kvar, känna in och försöka fånga något så obestämt som en stämning, en känsla, säger Susanne.

”Mystik på svenska teatrar” finns ute i bokhandeln nu.

Konsten att prega

prega

Kalle Linds efterlängtade ”Skånsk-svensk ordbok” släpper vi den 25 maj, men redan idag bjuder vi på hans definition av just prega.

Vi på förlaget är visserligen inte ett dugg objektiva, men icke desto mindre rörande överens om att skånskan är landets … om inte vackraste, så åtminstone i särklass mest uttrycksfulla och nyanserade dialekt. Vad sägs till exempel om det oumbärliga verbet prega, som med fördel används för att beskriva det man gör när man med milt våld försöker få plats med något i något, exempelvis en lite för tjock manusbunt i en lite för liten Jiffipåse.

Foto: Roos & Tegnér

 

Glad när boken har kommit

Så här glad blev vår förläggare Anders när han packade upp det senaste tillskottet i vår utgivning!

Man tänkte att man skulle vänja sig. Ja, kanske till och med bli lite blaserad. På ett bokförlag är det ju en del av vardagen: manus går till tryck och några veckor senare kommer de allra första exemplaren av den nya boken till förlaget. Men det ÄR faktiskt näst intill olidligt spännande varenda gång vi packar upp paketet med rykande färska böcker direkt från tryckeriet.

Det är något nästan rituellt och lite magiskt i att insupa lukten och dra med handen över omslaget, att kolla hur inbindningen känns när boken öppnas, att se att den där nyansen på omslaget blev precis som vi hoppats, att lacken på titeln sitter exakt där den ska. Och att sedan få ringa till författaren och berätta att vår gemensamma bebis äntligen har kommit. Det är allt lite som julafton. Trots att det händer så gott som varje vecka.

Foto: Roos & Tegnér