Du får det du förväntar dig!

Du har säkert hört att man inte kan förändra en annan människa, vi kan bara förändra oss själva. Och det är sant. Men vad många inte vet är att du genom att ändra dina förväntningar kan påverka andra att faktiskt förändra sig själva. Detta kallas Pygmalioneffekten och är en av de saker som vi alla har nytta av att känna till om hur vår hjärna fungerar.

Så här upptäcktes Pygmalioneffekten. Forskare tog två grupper med elever som hade samma nivå på begåvning och likartade förutsättningar. Båda grupperna skulle få göra ett prov, men utifrån olika förväntningar. Forskarna berättade för den ena gruppen att de var duktiga och att det skulle gå bra för dem på provet, medan den andra gruppen fick höra att provet var jättesvårt och att de nog inte skulle klara av det. I teorin borde provresultaten för de två grupperna varit samma, men i verkligheten fick de elever som forskarna berömde och trodde på ett mycket bättre provresultat än den andra gruppen. Man har genom åren gjort ett antal liknande experiment med likartat resultat.

En förklaring till varför det är så här är att vi omedvetet bemöter människor olika beroende på vad vi har för förväntningar på dem. Det handlar om små signaler som ordval, tonläge och kroppsspråk. När du skickar positiva signaler som visar att du tror på en person så skapar det omedvetet en motivation att anstränga sig och en tro på att man fixar uppgiften. På motsvarande sätt är det om du går runt och har en negativ bild av dina medmänniskor. Då kommer du att agera på ett sätt som på sikt sänker deras självförtroende och får dem att omedvetet göra en sämre insats.

Så vad förväntar du dig av dina kollegor och vänner? Men var försiktig, det kan slå in …

blogg_vagaledamedhjarna

 

Vill du lära dig mer om hur din hjärna fungerar och hur du kan använda dessa insikter rent praktiskt i din vardag som chef, missa inte min nya bok ”Våga leda med hjärnan”.

/Malin Trossing

Malin Trossing är en av Sveriges mest uppskattade ledarskapsexperter. Hon är civilingenjören som kombinerar ett brinnande intresse för ledarskap med 15 års praktisk erfarenhet som chef och ledare. Hon tar svåra ämnen och presenterar dem på ett tydligt, lättsamt och användbart sätt, oavsett om hon skriver böcker, föreläser eller coachar. Det här är hennes femte bok.

Gå inte på maggropskänslan!

mer-an-hjarna

Handen på hjärtat, hur ser det ut runt dig just nu? Sitter du med massor av uppgifter som ska vara klara imorgon, eller kanske rentav igår? Du är i så fall inte ensam, många av oss sitter i samma sits. Och förmodligen har du svårt att hitta tid för de mer strategiska frågorna, de som inte är lika bråttom.

En förklaring till det här är att vår hjärna premierar kortsiktigt och enkelt tänkande framför mer krävande och långsiktigt tänkande. Det är till och med så att enklare uppgifter framkallar kroppens egen motivationshöjande stimuli i form av lustkänslor. Lust vill vi ha mer av. Därför älskar vi att bocka av på listan.

Rationellt och mer avancerat tänkande – som att planera, analysera och reflektera – kräver inblandning av delar av hjärnan som slukar energi och därmed blir ansträngande. Denna typ av tänkande håller hjärnan tillbaka; den är programmerad att hjälpa oss att hushålla med energi och ser till att kroppen sänder ut obehagskänslor när det kommer till (sådant som den anser vara) onödig energiförbrukning. Obehag vill vi undvika.

På jobbet lockar dessa mekanismer oss att kolla nya mail och ta oss an operativa frågor hellre än att fullfölja en krävande arbetsuppgift – hur viktig den än är. En annan sida av det här myntet är att det finns ett stort glapp mellan verksamhetens strategiska mål och medarbetarnas dagliga prioriteringar. Alla chefer vet att de bör sätta av tid för att bryta ner och konkretisera de strategiska målen. Och följa upp. Och verkligen leda. Men, majoriteten upplever att de inte har tid för detta!

Att jobba med strategiskt arbete måste ses som en prioriterad arbetsuppgift. Då gäller det att planera för detta. Det gäller också att veta hur man ska göra rent konkret när man ska jobba med mer ansträngande uppgifter. Nyckeln ligger i att tänka efter före och göra en sak i taget. Om vi på förhand skrivit ner vad vi ska använda vår hjärnkraft till ökar vår effektivitet tiofalt! Och när vi behöver hjärnan till krävande tankearbete bör vi minimera alla distraktioner. Vi blir smartast då.

/Anna Zetterberg

Anna Zetterberg arbetar sedan 15 år som effektivitetskonsult. Läs mer: ”Mer än hjärna! Jobba smart och må bra”. Foto: Bildarkiv.